Det är roligt att rota och gräva, men minst lika givande att berätta om vad man hittat. Ofta finns det ett samspel: genom att föreläsa väcker man åhörarnas frågor, som tvingar föreläsaren att leta vidare efter nya svar.
Redan när jag gick i skolan började jag tala på morgonsamlingar och timmar till förfogande, när jag reste runt landet i elevrådsrörelsen. Sedan dess har det bara fortsatt. Jag tycker det är väldigt roligt att försöka väcka många människors intresse, gärna få dem att skratta, men också vässa slutsatser som andra kan ha glädje av i sin vardag. Genom åren har det blivit föredrag och paneler i alla tänkbara sammanhang, från japansk TV och rysk demokratiutbildning till bolag, banker, kommuner, organisationer och föreläsningsföreningar i Sverige.
Ämnena rinner ofta upp i det jag håller på med, men dröjer kvar och tvingar mig att följa med långt efter att jag avslutat den utredning eller bok som satte igång det hela.
När jag arbetade på Finansdepartementet blev jag särskilt intresserad av samspelet mellan demografi och ekonomi. Jag hittade 1998 en kurva över Sveriges födelsetal på 1900-talet, som jag burit med mig ända sedan dess: [här har jag en pdf som jag gärna vill ha inlagd]. Satirikerna i radions Public Service har kallat den Sveriges äldsta bevarade OH-bild. Det bjuder jag på, för den rymmer så mycket av vad som hänt och kommer att hända framöver. När jag hade samlat många resonemang i Kurvans kraft intervjuade Erik Fichtelius mig i En bok – en författare: http://www.ur.se/Produkter/168165-En-bok-en-forfattare-Gunnar-Wetterberg-om-Kurvans-kraft. Ett av många föredrag höll jag för Marknadsföreningen i Helsingborg: http://www.youtube.com/watch?v=bhlnrQDy09E&list=UUP__YTeXXU21lRPk6WK44jA&index=2
Böckerna om Riksbanken och Wallenberg har gett mig rika perspektiv på hur den svenska ekonom och de finansiella marknaderna utvecklats, från den ena krisen till den andra – men också med lösningar och utvecklingssprång, som det finns anledning att begrunda än idag. Det har blivit en viktig del när jag hjälpt företag och institutioner med omvärldsföredrag. I samband med 350-årsjubileet gjorde Riksbanken en film där jag berättar bankens historia på en kvart: http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Riksbanken-Play/2018/Sveriges-riksbank-1668-2018.
I Långtidsutredningarna intresserade vi oss för infrastrukturens betydelse för ekonomins långsiktiga utveckling. Jag hittade Sveriges bäste finansminister, J.A. Gripenstedt, som förutom frihandeln, näringsfriheten och metersystemet också var inblandad i den stora järnvägssatsningen. Det berättade jag om på SJ:s framtidsstämma: http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=727521
Arbetet med Oxenstierna gjorde mig än mer intresserad av hur man organiserar en stat för att den ska fungera så bra som möjligt. Det har lett till många föredrag om den svenska förvaltningens utveckling, om regionfrågan och andra problem: http://www.youtube.com/watch?v=14tLqlHCLn0
Åren som direktör i Svenska Kommunförbundet lärde mig mycket om hur de svenska kommunerna fungerar. Jag undrar om jag inte varit i de flesta av Sveriges kommuner och landsting och föreläst om självstyrelsens rötter, problem och framtid för både tjänstemän och politiker, men flera har låtit mig komma tillbaka och jag åker gärna både till dem och till ännu fler.
Sedan jag blev färdig med trebandsverket om Skånes historia har jag varit ute och hållit många föredrag. I och med att det är 2 000 sidor går det nästan alltid att hitta något som passar dem som vill lyssna. De flesta föredragen har jag hållit i Skåne, men även på andra håll kan Skåne som exempel öka den historiska förståelsen.
Jag har på senare år skrivit tre böcker som gör ett slags längdsnitt genom historien, Träd. En vandring i den svenska skogen (2018), Ingenjörerna (2020) och Prästerna (2022). I de första två har jag försökt fånga skogsnäringens och ingenjörskonstens betydelse för den svenska historien, men också om deras framtida möjligheter. I den tredje skriver jag om prästerna, landets första intellektuella, deras samspel med församlingen och deras betydelse för vad vi trott och tror på. Om detta kommer jag gärna och berättar.